Kaosteori

Jag har varit på en väldigt bra föreläsning om kaosteori och tänkte dela med mig lite av det som togs upp av föreläsaren Birgitta Södergren (PhD, Docent i företagsekonomi Uppsala Universitet)

Några lärdomar från kaosteori:

• Alla levande system uppvisar mönster av kaos och ordning. Teori om kaos är också en teori om ordning.
• Ordning framträder naturligt men är svårare att skapa och kontrollera
• Fjärilseffekten (= En marginell påverkan i systemet kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans)
• Utveckling och innovation sker i gränslandet mellan kaos och ordning

Några slutsatser för ledarskap i komplexa organisationer:

• Strukturer kan bidra till ordning och ”bota” kaos – men också öka komplexiteten och skapa nya låsningar
• Tillit är en nyckelfaktor. I komplexa miljöer behöver vi tillit och ett gott emotionellt klimat. Öppnar sinnet, minskar låsningar.
• Alla är olika kaos-toleranta – och i olika frågor och i olika skeden. Vi tål mer kaos när vi har resurser och kompetens.
• Balans: Utmaning och inspiration i kaos – via effektivitet och klarhet i rutiner
• Respektera både kaos- och ordnings-strävare och balansera ditt team!

Så mycket tänkvärda lärdomar och slutsatser, eller hur? I dessa tider med så mycket nytt i skolans värld i känner vi oss ibland frustrerade över att inte direkt hitta strukturer som fungerar. Vi kanske efterlyser mallar och färdiga koncept för att ”få reda på” hur vi ska göra allt det nya. Då är lärdomar från kaosteorin viktiga att påminna sig om, till exempel att utveckling och innovation sker i gränslandet mellan kaos och ordning. Det gör inget att vi inte har fullständig ordning på allt från dag ett. Vi kan inte staka ut allt i förväg, vi kan inte veta hur det ska gå, vi kan bara veta hur det gick. Att tillit är en nyckelfaktor och att ett gott emotionellt klimat är av vikt, ja, det skriver jag under på! Det är då medarbetarna vågar prova sig fram, vågar göra ”fel” och dra slutsatser utifrån det, för att så småningom göra ännu mer ”rätt”. Det vill säga : utveckla sig själva, utveckla  andra och utveckla organisationen.

Just nu kan du se avsnittet om Freinetskolan Mimers Sokratiska samtal på UR PLAY i serien Jakten på det demokratiska klassrummet! Det var lite nervöst att titta på det färdiga programmet på TV:s Kunskapskanal den 17 november. Vi hade inte sett det i förväg. Vi visste att de hade filmat mycket, så det var svårt att förutse vad de skulle ta med i det halvtimmeslånga programmet. Men, vi är mycket nöjda med programmet och känner att det visar de sokratiska samtalen på ett sanningsenligt sätt, så mycket man kan begära av ett utsnitt på 30 minuter i alla fall! Vi är så stolta över våra fantastiska elever, som deltar med stort engagemang och kunnande i programmet! Imponerande! Ett stort och varmt TACK till dem!

På Freinetutbildningen, som vi  har haft med föräldrar på Mimer vid två tillfällen i oktober, tog vi upp frågan: Vad har du för plan ditt barn? Föräldrarna fick i uppgift att fundera på det här under tiden mellan tillfälle 1 och 2, dvs ett par veckor. Vi gick sedan igenom vad föräldrarna kommit fram till. De ord som kom upp var bland annat:

Att mitt barn blir självständigt, lyckligt, kan göra egna val, har social kompetens, känner att det är okej att ”misslyckas” –  vågar prova igen. En mamma beskrev det så här:

 Susanne (pedagog i f-3-laget) och jag (rektor Anneli) har träffat ett gäng föräldrar och nyanställda lärare i en freinetutbildning som årligen hålls på enheten. Utbildningen omfattar två tillfällen. Vi gick vid första tillfället igenom en del teorier om hur barn lär sig och vad som skiljer olika pedagogiker åt vad gäller elevsyn och lärarens roll bland annat. Vi fördjupade oss förstås i  Célestin Freinets idéer om barns lärande.  Det är ju så intressant! Bland annat tittade vi närmare på hans så kallade konstanter.

Jag (rektor Anneli) och Petra (lärare på freinetskolan Mimer i svenska och SO för yngre åldrar) har under vecka 40 föreläst på konferensen Framtidens fritidshem, på Stockholms Universitet. Konferensen vände sig till yrkesverksamma samt studenter och forskare. Vår föreläsning hade rubriken: Tematisk arbete och lek. Vi pratade om hur det kan se ut på Mimer då temat, som pågår i skolan, sedan fortsätter på fritids i form av lek. Petra berättade för åhörarna om temat Etik. Min uppgift var att koppla verksamhetsbeskrivningarna, till läroplanen( lgr 11). Vad har man inte en rektor till? :-)

Vi har varit på två dagars nätverksträff med Sveriges övriga freinetskolor/förskolor. Vi träffas en gång om året allihop. I år var temat för träffen: Att arbeta i tema. Cirka 200 personer deltog i träffen, som gick av stapeln på Barnens Ö i Roslagen.

Vi delade erfarenheter om hur vi arbetar med tema på de olika enheterna och vi granskade vad den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt den reviderade läroplanen för förskolan säger om temaarbete. Alla ämneslärare fick också tillfälle att fördjupa sig i sitt eget ämne tillsammans med ämneslärarkollegor från andra freinetskolor i Sverige. De diskuterade vad den nya läroplanen säger om deras ämnen vad gäller det centrala innehållet. Förskollärarna fördjupade sig i konferenser om språk och kommunikation samt om matematik, naturvetenskap och teknik. Fritidspedagogerna diskuterade sin nya roll och sitt nya uppdrag i och med nya läroplanen.

Det är blogg-premiär på Freinetskolan Mimers hemsida! Till en början kommer jag (rektor Anneli) att skriva, men sedan är tanken att andra Mimer-medarbetare ska skriva också. Har du tips och förslag på vad bloggen ska ta upp för frågor får du gärna höra av dig. Jag tänkte i den första bloggen skriva lite om Célestin Freinet, som är grundaren av den pedagogik vi har på Freinetskolorna. Jag väljer att utgå från hans så kallade konstanter. Konstanterna kan liknas vid grundvalar – principer - för freinetpedagogiken. På Freinetskolan Mimer tar vi i personalgruppen ofta upp konstanterna och diskuterar dem (det finns 30 st. konstanter). De är oerhört aktuella i 2000-talets skola, trots att de är framtagna då Freinet ”himself” var verksam lärare under mitten av 1900-talet.